Vandring 9/2020: 21 oktober. Ljunghusens gröna stråk. 24 deltagare. 10 km.
Åter en vandring hemmavid i coronatider. Vi måste ju avstå från bussresor till andra platser. Alla tycker dock att vi har tillräckligt mycket att uppleva i vårt närområde så vi beklagar inte situationen av den anledningen.
Denna gång var det Ljunghusendelen av Höllviken. Den utgör en stor del av orten, ungefär en tredjedel av tätorten. Tät och tät, ja, tättbebyggt är det inte i Ljunghusen. Tomterna är stora, får inte delas. Husen är alltifrån sommarhus från förra seklets sommarboende till nybyggda palatsliknande arkitektritade hus.
Vi skulle idag hitta extra gröna stigar och stråk i området. Det var inte svårt alls. Vi parkerade cyklar och bilar på östra sidan av Falsterbobron och började att korsa kanalen på bron. Den kontrolleras numera från Trollhättan. Höst- och vintertid lyfts den för högmastade farkoster var fjärde timme. Det finns en reservbro som kan dragas ut vid mindre och större katastrofer.
Vi började vandringen på Västra Kanalvägen och gick snart in på Marinavägen, Mårtensvägen och Ljungsätersvägen. Efter några hundra meter finns en diskret cykel- och gångstig till höger. Då är man genast inne på vårt första gröna stråk.
Här finns en lekpark för de små och boulebana för de stora. Området mitt i skogen är nu begåvat med två rejäla lyktstolpar som från början var ämnade åt Gottåkravägen. Den har förhoppningsvis fått egna lyktor efter detta missförstånd.
Östra och Västra Örnvägen går vidare genom det gröna stråket. På en vindlande stig genom ett skogsparti kom vi ut på Storvägen. Denna väg går genom hela Ljunghusen ända ut till stranden. Den har hastighetsbegränsning och många bump, så bilisterna har hittat andra genomfartsvägar till sina bostäder utan att behövs belasta bilarna med alla guppen.
Vi skymtade vattentornet högt över träden. Elke berättade då en historia som utspelade sig en stekhet sommardag med vattenbrist och bevattningsförbud. Vid ett samtal mellan Göran Holm, vår dåvarande kommunstyrelseordförande, och en närboende kvinna uttrycker denna sin tillfredsställelse över att ha förmånen att bo så nära vattentornet. ”Det är ju fullt med vatten?”
På Västra Örnvägen höll vi på att missa att svänga vänster på Solbacksvägen. Det blev en extravända till Berghs väg och tillbaka. På Parkvägen går en väg till höger som heter Södra Ljunghusvägen genom ett nytt litet grönt stråk. Idylliskt tyckte alla.
Nu blev det Berghs väg på riktigt. Den ledde oss till golfbanans östra hörn. Vi fick vänta in några spelares sista utslag. Nu följde ett långt grönt stråk i skogsmiljö i kontakt med stranden. De många badhytterna ligger som ett radband längs kusten. De har alla samma form och färg och utgör ett härligt inslag i naturen. (Elke har tagit bilden vid ett annat tillfälle).
I slutet av Fricks väg rastade vi vid ”coronastenarna”. De står uppställda precis med rätt avstånd för oss alla 24 st, en till oss var. På bilden ser det ut som om alla sitter på en lång rad men raden är i själva verket en halvcirkel. Den utomordentliga mobiltelefonen kan fånga in en fantastisk panoramabild.
Låt vara att ledaren fick sitta helt allena. (Barbro har tagit bilden).
Vi passerade sedan ett antal mindre och större parkeringsplatser. Villaföreningarna upplåter viss mark till parkering. Varma sommardagar är det många bilburna strandgäster som söker sig hit ner. Det kan till och med vara svårt att ta sig förbi med cykel. Vilket kaos det måste vara när det är baddagar! Men för den som lyckas ta sig till stranden är det guld värt. Återfärden är ännu svårare då alla ska hem på samma gång. Proppen är vid trafikljusen i slutet av Storvägen.
När vi närmade oss Allmänningsvägen föredrog vi att svänga 90 grader syd för att gå den sista biten till kanalen på stranden. Det var skönt väder och nästan ingen vind. Vi hade tur igen, som vi brukar säga. Vi har faktiskt ”tur” för det mesta.
Vid badbryggan som jag tagit som riktpunkt svängde vi åter 90 grader, fast nord till Ljungsätersstigen. Vi gick till dess slut vid Allmänningsvägen som vi följde till den lilla gångstigen mot Marinavägen. Snart var vi åter vid kanalen och cyklarna och bilarna.