Vandring 14/2013: 28 augusti. Praktfull äng. 17 deltagare. 10 km.
Vid Kurland hoppade vi av bussen. Där finns en blomsteräng som beskrivs i flera botaniska skrifter. Den skulle vi inventera idag. Ängen ligger i utkanten av Trelleborgs golfbana så vi uppmanades hålla utkik efter vilsekomna bollar. Det kom tack och lov ingen. Alla letade och prickade av örterna efter en lista som jag skrivit. Vi fann åtskilliga andra också.
Trelleborgs golfklubb gav oss en liten bok med beskrivning av alla "hålen" illustrerad med bilder av växter och djur som finns på området, en söt liten bok.
Cirka tjugo växter hittade vi. Den mest sällsynta är praktnejlikan som i år finns här i hundratals, kanske tusentals exemplar, både violetta och vita. Jag räknade dem inte, kollade i stället golfbollar som kunde komma flygande. Blombilderna finns att beskåda i bildspelet.
Nere på stranden mötte vi en bekant till flera av deltagarna. Hon var försedd med kikare och en lista med fåglar hon sett under morgontimmarna. Jag såg siffran 60 av en art. Hur kan man räkna flygande fåglar? Då är det lättare med växter. Hon berättade att hon vill kvalificera sig till 300-klubben för fågelskådare. Finns det månne en liknande för växtfinnare som vi? Vi skulle nog kunna ta upp tävlingen!
På stranden fann vi en fin lugn plats att ta fram termosarna på. Många trevliga samtal hördes i sandgroparna. Jag lyssnade än här, än där. Uppbrottets timma randades.
Vandringen fortsatte längs Östersjöns strand. Färjorna går i skytteltrafik till Sassnitz, Travemünde och Rostock. Måsarna vaktar avgångarna.
Stavstensvägen är lång, har så höga nummer som 317. Vid Magistergatan avvek vi norrut in i mina barndomstrakter. Vi kom till ängarna som översvämmades på vintern. Då blev det skridskoåkning av. Nu är märgelgraven en damm och ett rekreationsområde. En häger hade slagit sig till ro.
Efter en fin vandring i bostadsområdet var vi på väg till Västra Tommarp. Nya sensommarväxter tilldrog sig vårt intresse. Skulle vi hinna till bussen?
Vid gården Bodebjer stod ägaren Lars Norrman och nyfiket betraktade oss. Vem var vi som intresserade oss för hans valnötsträd? Han kom blygt fram och undrade. Sedan fick vi höra allt om både äpplen och plommon, som vi också fick plocka och smaka. Han säljer även ägg från gården. Man hämtar äggen och lägger pengarna. Han köpte gården av min kusin och hennes man för 14 år sedan och vi har tillbringat många trevliga stunder där.
På småvägar tog vi oss till Västra Tommarp och fann att vi skulle hinna en hållplats till innan bussen kom. Snarringe nästa!