"I vårbrytningen"
av Hjalmar Gullberg
Vägen är randig
av trädens
med silvrigt solsken
som darrar i marsblåst.
Eranthis sticker upp
med sina gula prickar
men längre in i skogen
på en bädd av granbarr
har vintern glömt kvar
sin vita nattskjorta.
"Vårvinter"
av Hjalmar Gullberg
Stillhet över sinnet,
som det blott kan vara,
när det sista minnet
av den svåra vinterns snö
nyss har gott i tö.
Det är lytt för öra,
långt för blick att skåda,
tusen svalor föra
över slättens bruna jord
vårens första ord.
Någon mig betraktar,
leende och länge,
något väsen vaktar
som i forna vita år
varje steg jag går.
Och jag måste stanna
som i stor förundran,
vinden kring min panna,
full av nya dagars tro,
susar mig till ro.