Vandring 15/2017: 13 september. Spännande Höllviken. 16 deltagare. 8 km.
Väderleksutsikterna för dagen var regn och blåst. Då är det bra att vara nära hemma, så vi bestämde oss för en Höllvikenrunda.
Start vid biblioteket som vanligt men nu till fots. Vi började med den nyinvigda lekparken och prövade några av aktiviteterna. Vi hade svårt att slita oss därifrån. Nästa gång går vi hit med några yngre familjemedlemmar!
På Hjeltska promenaden gick vi i motvind, men kunde ändå se på några av de stora skulpturerna på närmre håll än då vi åker förbi i bil. Vad heter de alla? Flykt, Två träd, Inledning till liv, Systrarna, Kvinna likt en skadad fågel och Kassandra. Konstnärerna är Gudmar Olovson och Peter Mandl.
Nu lämnade vi Öresundskusten med några spekulationer om ebb och flod. Månen och solen spelar en viktig roll för tidvattnet på jorden. Men det finns flera faktorer som spelar in, såsom jordens rotation, jordaxelns lutning, variationen i avståndet till månen och solen samt deras banors lutning. I Öresund och Östersjön märks knappast någon tidvattensvariation, högst några centimeter. Havsvattenståndet i dessa hav beror i huvudsak på vindförhållanden och lufttryck.
I England där jag nyss rest runt Cornwalls kust är däremot tidvattnet en faktor att räkna med. Det har dock aldrig varit så dramatiskt som år 1607 när en våg som man tror var en tsunami vällde in över Bristol och Cardiff. 2.000 människor drunknade och byar sveptes iväg. Man tror att det var en jordbävning som utlöste vågen. Det finns scheman över tidvattensvågorna uppför floden Severn vid Bristol. Vissa dagar kan kan surfa på dem uppför floden.
Se på detta: https://www.youtube.com/watch?v=IKA39LQOIck.
Skulle det bli oväder? Nej, det märktes inget alls i kanalskogens lugn bland tallar och draktänder. Nu var det dags för fika. Då sa Tina: ”Vi kilar hem till vårt uterum!” Då kom hällregnet men vi steg mätta och torra ut i skogen efter en stund och tackade åter vår tur med vädret.
Så gick färden vidare på de labyrintliknande vägarna om man ska ta sig tvärs över området. Kul men alltid lika svårt, tycker jag efter många decenniers vandrande och cyklande här. Denna gång lyckades vi komma rätt på Karins gula hus. Vi välkomnades in i trädgården där vi pallade plommon med hennes tillåtelse.
Sedan gick vi genom Gyaskogen norr om Näckrosvägen. Kul att se hur området har förändrats sedan det byggdes 1965. Vi gick in bland Fritidsvägens villor. Vi hittade stigen belägen i den fridfulla skogen mitt i området. Så tog vi oss tillbaka till biblioteket och då var rundan fullbordad i härligt höstväder.