Vandring 8/2013: 24 april. Höga B och höga C. 19 deltagare. 8 km.
Nu var det dags för nästa höjdpunkt i årets program. Bussen stannade vid Mellangrevie busshållplats, nåja, nästan i varje fall. Vid Bolmershögarna nr 1 och 2 av de 3 klättrade vi uppför. Ryktet säger att man från toppen kan se 20 kyrktorn. Vi räknade till 5, resten doldes av morgondiset. Man riktigt längtar efter en gnistrande klar dag då man får räkna till tjoget fullt.
Högarna är imponerande med sina ca 26 meter i diameter i detta omfattande gravfält från äldre bronsåldern. Vid den tiden begravde man de mest högättade i högar som växte på höjden efter varje begravning. Bronsåldershögarna dominerar det skånska landskapet med sina karakteristiska runda former. Det är ett under att så många har fått stå kvar. Det måste genom årens lopp ha varit frestande för de plöjande bönderna att nagga dem bit för bit i kanten för att få lite mer åker nästa år.
Vi såg tydligt att dessa två högar hade blivit plundrade. Kanske har man frestats att gräva på djupet för att hitta skatter som begravts tillsammans med de döda. Nu kan vi alltså pricka av Bolmers högar på vår lista över höjdpunkter i kommunen. Många återstår ännu.
Kastanjerna imponerade med stora klibbiga knoppar. Andra aprilblommor var tussilago och vitsippor. 1 km bort såg vi tornet på den 120-åriga kyrkan i Mellangrevie. Dit styrde vi nu kosan.
Vi öppnade porten och välkomnades av kyrkomusikern Gunnel Rask i Vellinge-Månstorps församling. Hon berättade för oss kyrkans historia. Vid en renovering 2002 avlägsnades kyrkbänkarna som ersattes av lösa stolar. Det var en stor förändring av kyrkorummet. Nu kan man "möblera" om efter vilket behov man har. Idag t.ex. satte vi oss i formen av en diagonal kvadrat, om ni förstår vad jag menar.
Vi intog kyrkkaffe i dubbel bemärkelse. Därefter sade Gunnel: "Nu ska vi sjunga!" Hon presenterade först en Taizésång med titeln Laudate omnes gentes. Taizé i Frankrike är en kommunitet som startades 1940 av broder Roger. En viktig del av gemenskapen är sånger på många språk, Taizésånger, som sjungs i flera stämmor. Idag nöjde vi oss med två, dvs först övade Gunnel oss på melodistämman, sedan var det dags för stämma nummer två. Det lät riktigt bra, tyckte åtminstone vi. Sedan sjöng vi en sång till vilken Gunnel skrivit både text och musik. Hon höll även en fin betraktelse över sången, Du leker liv!
Vad ska vi kalla oss? Äventyrskören kanske. Vi gladde oss åt att Gunnel som avslutning sjöng ett välljudande högt C. Vi tackade för denna fina stund och gick raskt vidare.
Vid Ludvigsdals gård återsåg vi platsen där vi så generöst mottogs den 24 november 2010. Så här såg den ut då i vinterskrud.
Nu tycktes ingen vara hemma men trädgården var utsmyckad med massor av vårväxter till försäljning.
Möllevångens hållplats vid Östra Grevie var målet för dagen. Därifrån skulle vi ta bussen hem. Innan dess passerade vi järnvägen tre gånger. Ena gången kom ett långt godståg i maklig takt. Vid årsskiftet 2015/2016 ska det bli möjligt att åka Pågatåg mellan Trelleborg och Malmö på den här banan.
En liten bit följde vi Östersjöleden. Hade vi fortsatt på den hade vi så småningom hamnat i V Kärrstorp och Svedala. Det kanske vi gör under någon senare vandring. Från Svedala tar man tåg och buss hem på en timme.
Man kan ladda ner kartorna som avser Vellinge kommun på http://www.vellinge.se/uppleva-gora/turism/gora-pa-fritiden/cykling-vandring/kartor-ostersjoleden/.
Läs mer om Taizé på http://www.taize.fr/sv_article854.html.