Vandring 12/2016: 31 augusti. Vadning. 20 deltagare. 9 km.
Årets tema är VATTEN. Idag var det särskilt påtagligt. Vi vandrade i vatten hela 200 meter över Ängsnäset från den ena reveln till den andra. Vattenståndet var 5 cm över normalvattenståndet vilket sannerligen inte är så vanligt. Än är det mycket högre, än mycket lägre. Upp och ner, även under ett och samma dygn.
Vi hoppade av bussen vid Elvabovägens hållplats där redan halva styrkan väntade, ljunghusenbor och skanörare. En bit bort gick stigen mot Tennisvägen där vi hämtade upp ännu en deltagare. Bussen var ganska mycket försenad på grund av en chaufförs akuta sjukdom. 13 minuter. Det var första gången på alla elva åren som vi råkat ut för en så stor försening. Till råga på allt gick bron upp så våra deltagare på andra sidan blev underrättade via telefon att vi var på väg, annars hade de väl undrat. Som sagt första gången.
Vandringen gick bl a via diagonala Sollidenvägen ner till Ljunghusens gamla golfklubbhus. Vid stranden intog vi vår första fika.
Nu skulle fåren skiljas från getterna. Hälften ville vada över Ängsnäset och hälften vill gå på land hela vägen till mötesplatsen. Vadarna gick med bestämda steg på sandstranden på södra sidan om reveln tills vi kom till yttersta udden.
Där blev alla så ivriga så kläderna åkte av och baddräkten på i ett huj, det sista helt onödigt tyckte vi efteråt, det var ju bara vi där.
Nåja, var och en fann sin egen väg, några på grunt vatten andra på lite djupare. Alla kom lyckligt över till andra udden.
Därifrån badade vi på riktigt i det klara vattnet på härlig sandbotten.
Vi vinkade till landgångarna som redan hunnit fram till vägskälet som var mötesplatsen. Där satt de i solskenet uppe på en liten kulle.
Vi var snart där och kunde tillsammans gå vidare genom ljungen på nyröjd mark. Björken hade bara hunnit rehabilitera sig till några decimeters höjd.
Vi gick genom campingplatsen och såg att några campare fortfarande njöt av sommaren. Andra gräsplättar lyste tomma efter husvagnar och tält. Vi fann grinden i nordöstra hörnet och korsade Strandbadsvägen, gick in i skogens svalkande skugga och kom snart till samma plats där vi rastat den 25 maj tidigare i år.
Triften lyste då med härligt lilaröd färg i mängder på ängen. Det gjorde den fortfarande, men mycket glest. Blomman på bilden är troligen en sorts malva. Äppelträdet som stått i full blom bar nu motsvarande mängd nästan mogna äpplen.
Nu var det inte långt till Strandbadens hållplats. Skanörsborna vill inte åka den 3 km långa vägen hem utan vandrade käckt iväg som om de inte redan haft 9 km i benen