Vandring 11/2012: 6 juni. Gökotta. 28 deltagare. 10 km.
Vid vårterminens sista vandring skulle en ny udde erövras. Knösen! Den är en av uddarna som Falsterbonäset är uppbyggt kring. Vi steg av bussen vid Stefan Löfvings väg som vanligt vid den här vandringen. Det har vi gjort många gånger, bl.a. vid de två första historiska vandringarna i vår verksamhet. Upplevelsen av detta äventyr känns dock lika ny varje gång liksom de flesta andra vandringsupprepningarna. Årstiden är kanske en annan, väderleken och vandringsriktningen likaså.
Längs Bredeväg eller Ättebäcken gick färden mot Skanörs kyrka. Många kliv och några hopp senare var vi uppe på kullen med Skanörs borgruin för en tidig måltidsstund. Det var ju gökotta som annonserats! Jättetidigt i ottan var det.
Första frukost! Vi hörde faktiskt göken i öster. Östergök är tröstergök. Våra deltagare hade hittat på en skojfrisk dikt till äventyrsledaren. Den finns här, uppläst av Monica och Irene, ackompanjerad av egna små gökar på flaska.
Ut på Knösen gick sedan vandringen. Försommarens buskar och träd studerades under sakkunnig ledning av våra kunniga biologer och kännare.
Ulla Kristina kompletterade sin berättelse om göken från förra gökottan 2011 med att utnämna göken till fågelvärldens enda boparasit. Den kan inte bygga bo och heller inte ruva sina egna ägg. Den kan använda sig av så många som 50 olika andra arter som värdar för sina ättelägg.
Det är en sann fröjd att få ta del av all kunskap. Nåja, en del kan jag nog själv också. Bl.a. läsa dikter. Från telefonen lästes Gullbergs dikt Kyssande vind, som passade mycket bra vid denna vandring i gullregnens månad. Läs den här.
Vi rundade udden Knösen som nu lades till högen över bevandrade uddar i kommunen. Färden gick vidare längs tångvallen mot havet. På Borgmästarestigen passerar man broar över två vatten med ett livligt fågelliv. Badhytterna ligger som ett mångfärgat pärlband i horisontlinjen.
Så kom vi till Skanörs hamn där vi beställt stekt sill med tillbehör. Sista gången för terminen firade vi på detta sätt. Sol och värme rådde. Alla blev mätta och glada.
Flaggan var i topp denna helgdag sedan 2005, Sveriges nationaldag, som firas till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till kung år 1523. Men det vet vi ju alla, fastän vi var danskar på den tiden.
I Skanörs centum väntade bussen.