Idag blåste det 10 m/sek österifrån men det märkte vi inte alls. Vi hade nämligen vinden i ryggen nästan hela tiden. Det gäller att välja vandringsriktning efter vinden, vilket inte alltid är så lätt.

Vi gick från Höllviken till Skanör på banvallen efter den nedlagda järnvägslinjen. Den är visserligen spikrak men det bekom oss inte negativt. Där kan man gå riskfritt två och två och tala med varandra om allsköns livsviktiga saker.

Vi såg hur vått det är här. Man försöker dränera området och gräva ner rör med stor diameter, ca 30 cm. Det återstår att se effekten av detta. Vi har egen blöt erfarenhet av problemet. Se gärna vandring 21/2011. Nybyggnationen som skall ske i Skanör på vångarnas blöta marker kräver också avvattning. Kanske hjälper det att plantera massor av björkar. De dricker ju mycket vatten under tillväxtsäsongen.

Här gick rälsbussarna i skytteltrafik från Södervärn till Falsterbo när det begav sig. Sista tåget gick 1971. Se vandring 2/2011 med mycket mera fakta.

Många av vandrarna har minnen från barndomens tågresor. Iréne minns hur klassen tågade från Mellersta Förstadsskolan till stationen med en orkester i spetsen. Nu firar vi att sommaren är här! Smörgåspaketet trängdes med älsklingsdockan i skolväskan. Till stranden!

Anita berättar att flaggan hissades på skolans flaggstång på morgonen om det var resväder. Hon kunde se den från köksfönstret. Glädjen stod högt i tak när reskosten packades. Ingen flagga - ingen resa!

En av vandrarna berättade att hennes kamrater i Skanör ibland var lite busiga. En grabb hade en visselpipa med samma ljud som stinsens. En gång när tåget stannade i Skanör blåste han i den två gånger liksom stinsen brukade göra och tåget gav sig iväg alldeles för tidigt!

Vi hade också smörgåsar i ryggsäcken och visslade gjorde vandringsledaren med fingrarna. Nu ljöd signalen att det var dags att fika. Utecaféet denna gång var försett med sittplatser av trästockar som vi genast intog. Ingrid delade ut sitt favoritrecept på bröd som hon bakar med filmjölk och bikarbonat. Det kan du hämta här.

Snart kom vi till stationshuset som numera kallas Designstationen. Här säljer man både det klassiska och det senaste av möbler och annat i en härlig mix. Biblioteket är åter öppnat efter en grundlig renovering. Här var det också fråga om att den höga nivån på grundvattnet ställde till med fuktproblem.

Vi hittade tillbaka till banvallen. Efter en stund tog vi dock vår tillflykt till Kärleksstigen. Den är alltid lika välkomnande med sina tångvallar och just nu vårblommor.

I rask takt gick vi till Vånggatans hållplats där favoritbussen 300 snart anlände. Favoritbuss?? Ja, den är så lite använd, tycker vi. Vi föredrar den framför 100-bussen.