"I vårbrytningen"

av Hjalmar Gullberg

Vägen är randig

av trädens skuggor

med silvrigt solsken

som darrar i marsblåst.

Eranthis sticker upp

med sina gula prickar

men längre in i skogen

på en bädd av granbarr

har vintern glömt kvar

sin vita nattskjorta.

"Vårvinter"

av Hjalmar Gullberg

Stillhet över sinnet,

som det blott kan vara,

när det sista minnet

av den svåra vinterns snö

nyss har gott i tö.

Det är lytt för öra,

långt för blick att skåda,

tusen svalor föra

över slättens bruna jord

vårens första ord.

Någon mig betraktar,

leende och länge,

något väsen vaktar

som i forna vita år

varje steg jag går.

Och jag måste stanna

som i stor förundran,

vinden kring min panna,

full av nya dagars tro,

susar mig till ro.