Amelie Posse 1884 – 1957

År 1889, när Amelie var fyra år gammal, flyttade familjen Posse från Malmö till Maryhill i backen ovanför Ålabodarna. I knappt tio år var Maryhill och Ålabodarna centrum i Amelies liv. Det är här den lilla flickan ser hur livet gestaltar sig för andra människor i hennes omgivning.

Hon börjar ifrågasätta varför vissa – som hon själv och hennes familj - har det gott ställt medan andra kämpar för att åtminstone ha så att de kan överleva. Som författare kommer hon ofta att återvända till barndomsåren på och kring Maryhill.

Hennes far var den store skånske järnvägsbyggaren Fredrik Posse. Bland annat låg han bakom spårvägsbygget mellan Helsingborg och Råå. Hennes mor Gunhild var dotter till Gunnar Wennerberg – han som skrev Gluntarne.

Faderns plötsliga bortgång 1897 innebar att familjen var tvungen att lämna Maryhill. Gunhild och de tre barnen flyttade till Lund. Här kom Amelie att växa upp i en kulturellt och akademiskt präglad miljö. Här träffade hon med tiden Andreas Bjerre som hon 1904 ingick äktenskap med. Under åren 1911-25 vistades hon i Rom.

Tillsammans med sin andre make, den tjeckiske konstnären Oki Brázda, engagerade hon sig i den emigranttjeckiska frihetsrörelsen före och under 1:a världskriget. 1925 bosatte sig makarna på slottet Ličkov i Tjeckoslovakien.

Under mellankrigstiden arbetade hon som skribent och föredragshållare för att sprida sina demokratiska och pacifistiska tankar. Hon arbetade även aktivt för politiska flyktingar. Vid tyskarnas invasion av Tjeckoslovakien 1938 konfiskerades makarna Brázdas slott av tyskarna.

Året efter upplöstes deras äktenskap och Amelie flyttade tillbaka till Sverige. Här kom hon att bli en av de ledande i flyktinghjälpen och engagerade sig i den anitfascistiska propagandarörelsen under 2:a världskriget.

Amelie Posse grundade 1940 Tisdagsklubben, en hemlig sammanslutning som arbetade för att i Sverige stärka motståndet mot de nazistiska krafterna.

Amelie Posse har skrivit ett antal böcker om sitt liv. I boken I begynnelsen var ljuset tar hon oss med till sin barndoms Maryhill. Förutom inblickar i familjen och livet i hemmet berättas om miljöer och personer i hennes omgivning. Ett stort antal människor i Ålabods- och Glumslövstrakten beskrivs med värme och känsla.