Bussen tog oss till hållplatsen Skegrie byaväg.

En historia utspelade sig det första året av vandringsverksamheten just här. Vi åkte inte bara två gånger, utan tre gånger i följd till Skegrie. Slumpen medverkade till att busschauffören var densamma alla tre gångerna. När vi steg av bussen undslapp hon sig frågan: "Vad gör ni här?" Med betoning på varje stavelse. Frågan var helt berättigad. Ingen åker till Skegrie tre gånger med en grupp vandringsutrustade damer. Eller? Jo, vi gjorde det. Man kan gå åt flera olika håll från Skegrie. Idag gick vi längs Albäcksån norrut. Ett fjärde håll faktiskt.

Vi följde åns lopp. Den går rakt för det mesta och svänger i rät eller trubbig vinkel. Den är kantad av al och pil.

I en trädgård såg vi en blommande hassel. Man får gå nära för att se blomman men de gula hängena lyser långa vägar. Den purpurröda blomman är egentligen märkena som skjuter fram som trådar. Att våren är på gång syns överallt. Titta bara på den gula vintergäcken!

Så kom vi till Bodarps by på slingrande vägar. Vi passerade en idyllisk damm med svanar. Sedan välkomnades vi in i Hallongårdens butik och kafé. Vi beställde våfflor med grädde och flera olika sortens sylt. Lite besvikna blev vi när vi jämförde våra våfflor. Man vill ju ha så mycket som möjligt för pengarna. Våfflorna var väldigt olika stora!! Här är den större varianten.

Hallon kan vara farliga, det fick vi nyligen läsa om i tidningen men Hallongårdens härplockade är förstås väldigt nyttiga. Innehåller mycket av C-vitamin, folat, K- och E-vitaminer, järn, kalium, kalcium, magnesium och fosfor.

Bredvid Bodarps kyrka finns en bronsåldershög. Ivriga äventyrsvandrare måste anta utmaningar, så snart befann sig alla däruppe. Fotografen hann både upp och ner för att ta den härliga bilden.

På väg till V. Värlinge såg vi en odling av spaljerade plantor i mängd. "Det måste bara vara vin", sa vi. Men hej, vad vi bedrog oss! Ägarinnan kom precis ut med sina barn och talade om sanningen för oss. "Det är äppelträd", sa hon. "Vi odlar äpplen för Kiviks äppelmarknad." "Äpplet har utsetts till världens mest hälsosamma livsmedel. Sänker kolesterolet, innehåller antioxidanter och minskar risken för stroke avsevärt. Med på listan finns även mandel, broccoli och blåbär." Detta sista citat hittade jag på Kiviks hemsida.

När vi kom fram till Slättarps gård passade vi på att göra ett minibesök för att bekanta oss med vad den har att erbjuda en vandrare. Det bjuds på lunch med sallader, soppor och långkok. På kvällarna är det en à la cartemeny, men då är vi ju inte där. Butik med mode och inredning. Det är spännande med en gård, mitt ute på landet, som har ett så rikt utbud!

Purjolöksodlingen gav oss fina bilder med rader av vinterhärdiga gröna stjälkar. Rå purjolök ska man äta för att försäkra sig om K-vitamin, folat, C- och B6-vitamin och kalium.

I Skegrie har man i den nyare bebyggelsen bevarat de gamla pilarna. Tillsammans med flyttblocket, kanske ditflyttat av inlandsisen, blev det en fin bild, tycker jag. Vi var i mål i god tid före bussens ankomst, så vi tog oss ända till hållplatsen vid E6:an.

Jag avslutar med ett citat från Sydsvenskan i veckan som gick (v 20):

"Vandring är ett utmärkt sätt att hålla både hjärna och lekamen i form."