Vi åkte buss till Vellinge centrum, gick genom samhället på många små gator och kom ut på södra sidan och återsåg Postmannabacken där vi upplevt ett äventyr den 23 oktober 2013. Nu passerade vi, ivrigt påminnande varandra den trevliga upplevelsen.

Så fortsatte vi på för de flesta deltagarna välkända vägar men nu har vi även nya deltagare som inte varit med här tidigare. Vid en gård råkade vi möta ägaren som steg ut på gårdsplanen precis när vi kom. Vi frågade om vi fick passera lite diskret och det gick bra. Hon berättade om de stora platanerna som finns invid gårdsbyggnaderna. De planterades för längesedan av de förra ägarna som ett semesterminne. Tänkte väl det…

På en smal markstig kom vi till ett litet skogsparti. Ja, vi kallar en trädsamling för skog här i Skåne sydväst! Där brukar vi hitta en glänta att slå oss ner i och fika men det gjorde vi inte nu. Gläntan var nersolkad och ogästvänlig.

Vi gick i stället till vägs ände där vi trots den blöta markytan kunde bereda oss en ganska mysig plats. Sittdynor, en kaffekopp, torrt gräs och buskar kan åstadkomma underverk. Så hittade vi några spännande naturföremål som en vit jättesvamp och en lite mindre fjällig bläcksvamp. Jättesvampen var troligen en röksvamp.

Många vackra blåa och lila blommor senare undersökte vi ett av Sveriges minsta naturminnen på jakt efter den mycket sällsynta växten flikstånds. Utan resultat liksom förra gången vi var här. Växten är förmodligen utrotad på denna plats eftersom betingelserna för dess existens är utplånad. Platsen ser verkligen alltför rörig och stökig ut för en så rar gul växt.

Nu närmade vi oss Håslövs by med dess pampiga katedral som syns vida omkring. Här går vi över E6:an på den nybyggda bron. Nu slipper man stanna och se sig om till höger och till vänster och till höger igen innan man går över. Det är bara att promenera lugnt och njuta av utsikten från höjden.

Här ser vi den för närvarande vinglösa stubbamöllan. Flera andra möllor har berövats sina vingar under de gångna blåsiga åren. Skegrie mölla har fått nya vingar medan Håslövs mölla väntar på sina. Först när nya vingar beställts fäller man lärkträden som först ska torka i två år innan virket kan tas i bruk.

Vi knackade nu på hos Åke Truedssons gård. Där var vi väntade. Här fick vi oss till livs årets äventyr. En paradisisk trädgård öppnade sig med odling av tusenfalt av örter, grönsaker, äpplen, ja allt med miljö- och hälsotänkande bakom varje odlingsbädd. Det är inte möjligt för mig att i ord så här i efterhand återge allt. Jag försöker lite grann i alla fall.

Åke Truedsson odlar på växternas villkor. Han lägger upp odlingsbäddar som är vattenhållande, näringsrika och luftiga. Så här ska jag göra nu till våren om jag minns allt rätt. Bygga upp en bädd med 10 cm gödsel, 10 cm kompost. Gräva runt. Plantera. Låter enkelt men jobbigt. Gödsel kan enligt Åke vara hästskit, koskit och hönsskit. Kompost är växtdelar från allt möjligt, som förmultnar i ”skiten”.

Här växer hundratals sorters tomater, massor av vitlök, chili, peppar, aprikoser, allt förädlas för att kunna odlas i våra trädgårdar. Man kan gå med i en tomatklubb och vitlöksklubb och få erbjudande att köpa fröer med olika förutsättningar, t.ex. tidiga tomater som jag själv är aspirant på. Jag skördade mina tomater i oktober förra året och det var inte så bra.

Åke menar att mycket i vår föda framkallar cancer, allergier och fetma. Nej, våra kroppar är ämnade för ”stenåldersmat”. Potatis ska vi inte förakta. Potatis kan vi leva på länge utan att svälta. I tomater finns ämnen som t.ex. fria radikaler som våra kroppar behöver.

Vi som gick med i tomatklubben ska inte missa att betala in 2016 års medlemsavgift på 42 kr till plusgiro 417 57 92-3 och ange namn och adress och kanske även mailadress. Även nya medlemmar välkomnas. Man får då bl.a. inbjudan till olika matnyttiga kurser.

Efter det intressanta besöket gick vi i samlad tropp till Håslövs hållplats för vidare befordran till Höllviken.