Det är roligt att planera vandringar "ut på landet". Man tittar på vilka bussar som passar ihop, så att man inte behöver vänta för länge vid övergången eller måste rusa mellan bussarna. Denna gång hade jag hittat en för oss helt "ny" linje från Trelleborg, nr 184.

Den förde oss till Gislövs by, där vi började med att gå till kyrkan. Där väntade kyrkvaktmästaren Ingvar på oss. Han visade oss runt i den vackra kyrkan.

Kyrkan är en av Skånes äldsta tegelkyrkor. Den har bevarat ovanligt många tak- och väggmålningar från 1500-talet. Ärkebiskopen ägde en gård i Gislöv, så därför blev kyrkan där extra påkostad. Den som målat altartavlan drog sig inte för att avbilda den uppståndne Jesus med den danska segerfanan i handen!

Vi gick förbi ett kraftverk som byggts för att försörja 74 villor och en skola i Gislöv med värme och varmvatten. Det eldades med halm, en otroligt intressant anläggning, som vi fick inbjudan att besöka en annan gång.

Kastanjerna blommade med sina upprättstående jätteblommor. Rapsen lyste överdådigt gul på fälten. På små grusvägar kom vi till Gislövs läge. Där tog Marianne över guidandet och förde oss på smala gator, förbi vackra trädgårdar och hus till hamnen. Där hittade vi ett ännu inte öppnat kafés bord och stolar. Varför inte slå oss ner där och fika?

En man (äldre förstås) kom gående och fick syn på oss. Hans kroppsspråk var obetalbart. Han hade nog inte sett en kvinna på tjugo år och nu såg han 21 stycken på en gång. Han gick förbi oss flera gånger och blev lika förtjust varje gång. Hans dag var räddad!

Nära stranden gick vi vidare mot Dalköpinge ängar. Dit kan man komma hur många gånger som helst och varje gång bli lika bedårad av de ståtliga orkidéerna, som funnit en fristad på dessa kalkfuktängar. Det är majnycklar och ängsnycklar som blommar nu i maj och in i juni. Majnycklar känns igen på de fläckiga bladen. Ängsnycklar har ofläckade blad. Hur ska man komma ihåg detta? Vi såg också luddig ängsull och ljuvligt blå teveronika.

Marianne berättade om Lübeckerkapellet, som vi nu bara anade ruinerna av. Kapellet användes av tyska köpmän under den tid på medeltiden som sillen gick till i stora mängder. Den saltades in och fraktades till Hansahamnar på tyska kusterna. Sådana kapell byggdes också vid andra sillhamnar, t.ex. i Skanör. Kapellet förstördes 1538. Jag gissar att det fanns två anledningar. Sillfisket var tillända och reformationen i Danmark hade påbörjats. (Rätta mig om jag har fel.) Gudstjänstplatsen var helgad åt S:t Ibb (dansk form av Jacob).

Marianne lotsade oss vidare genom den lilla stadsdelen Åhus med pittoreska hus, sedan till Öster Jär och ... in i sin trädgård. Där hade naturen med Mariannes flinka fingrars hjälp skapat en idyll. Den kan inte beskrivas, den måste ses. Där stod flaskor på borden, denna gång fyllda med härliga olivoljor av olika slag.

Gussi hade valt ut fem olika sorter från lika många länder och utmanade oss nu att beskriva smak- och luktsensationerna precis som om det var fråga om en vinprovning. Faktum är att vi använde samma termer. Det var begrepp som färg, konsistens, utseende, doft och smak. Man hörde ord som grönt, gult, bärnsten, trögt, lättflytande, örter, frukt, dill mm. Det var bara så trevligt och intressant! Det gör vi gärna om.

Stärkta till kropp och själ gick vi de få stegen till buss nr 3 som avgick från Pråmgränden. Vidare till Höllviken. En härlig vandring!