Vandring 14/2010: 15 september. Poesins udde. 21 deltagare. 8 km.

Dagen gick i poesins tecken. Daniel Hjort har skrivit boken Poesins udde där han gjort en djupdykning bland Falsterbos poeter. De främsta är förstås Hjalmar Gullberg och Anders Österling. Vilhelm Ekelund bodde också ibland i Falsterbo.

Först gick vi från busshållplatsen till Falsterbo kyrka. Som tur var fann vi dörren till kyrkan öppen. Det kom ett häftigt åskväder över oss. Blixt och dunder inträffade nästan samtidigt, så det var bäst att vara inomhus. Ovädret drog snabbt över och vi kunde gå ut på kyrkogården för att uppsöka Anders Österlings grav. Vi läste den dikt som stod i Österlings dödsannons och som han själv skrivit endast ett par månader före sin bortgång, 97 år gammal.

Den börjar så här:

Långlivad ålderdom

vad är den värd som gåva?

När hjärnan är trött och tom

blott längtar att få sova.

Vi vandrade vidare i trånga Falsterbogränder. Vid borgruinen reste sig ett nytt borgliknande hus, som vi länge betraktade. Vi letade efter Josef Franks arkitektritade hus, men kom inte förbi något.

Målet var dock ett annat, Fyrvägen och Daniel Hjort, som väntade på oss vid huset som Anders och Greta Österling med familj bodde i under många års sommarmånader. Josef Frank ritade Österlings skrivarlya. Byggnaden är en av de fem i Falsterbo som har Frank som arkitekt. Den finns tyvärr inte kvar i sin ursprungliga form.

Vilken lämplig plats att stå på och lyssna till Daniel Hjorts utmärkta miniföredrag om Österlings diktning! Vi fick oss många Falsterbodikter till livs. Det var en fascinerande stund.

Fulla av inspiration och med Hjorts signerade bok i ryggsäckarna vandrade vi längs golfbanan ut på stranden, där badhytternas färgrika rad alltid är lika vacker och gör en så glad.

Så kom vi ända till Skanör, där kullerstenen fått ligga kvar på Västergatans norra del som ett minne från svunna tider. Vi hade fått tillåtelse att öppna porten och träda in i Studentgårdens trädgård för att titta på ett evighetsträd, som heter Evodia valutina. Till vår glädje fann vi många andra ovanliga träd, som vi gärna vill se på igen under sakkunnig guidning.

"Evighetsträd" var temat under vår förra vandring i Falsterbo. Här i Skanör finns också flera ståtliga exemplar som fått den utmärkelsen. Eken utanför hotell Gässlingen kan vara upp till 500 år gammal. Vi mätte omkretsen med våra armar. Det behövdes nästan 4 vandrare för att omfamna trädet.

En blå blomma avslutade vår vandringsdag. Den heter bladklocka, leanderklocka eller ballongblomma. Den är släkt med potatis och giftig liksom potatisbladen och  potatisblomman.