Vandring 10/2007: 29 augusti, Gislöv – Smygehamn – Beddinge – Gislöv. 16 deltagare. 15 km.

Mitt val för årets sommarvandring med ”respektive” blev att gå från Gislöv till Beddinge. Där finns härliga sandstränder, torra ängar, strandtomter med vackra (och fula) hus samt massor av slipade och spetsiga flintastenar!

Vi var 16 kvinnor och män som gick från Gislöv till Beddinge i medvind och solsken. Fyra av deltagarna var män som var ”respektive”. Sträckan blev 15 km.

Avfärd skedde kl 8.15 från Fiskarevägen i Kämpinge. Vi parkerade bilarna vid Nybostrand i Gislöv. Därifrån påbörjade vi strandvandringen till Beddinge.

Man går antingen på sandstranden eller på ängsmarken ovanför. Ibland är det mycket växtlighet, ja rena djungeln. Strandtomtägarna har ofta byggt något litet mysställe att sitta på under sköna sommarkvällar och titta ut över det oändliga havet. Ett spännande inslag är alla stora fartyg, som går mellan Trelleborg och ”kontinenten”. Trelleborg har ju Sveriges näst största hamn. Närhelst man tittar ut mot horisonten ser man flera stora skepp på väg ut eller in.

En rolig passage var den under det hängande trädet. Det var svårt att avstå från frestelsen att klättra upp i det. Vi tog ett foto i stället. Färden gick vidare förbi Simremarken och Böste. Vi hade rika möjligheter att studera arkitekturens utveckling under 200 år på Skånes sydkust. Där fanns allt mellan fiskebodar, skånelängor och pampiga stenhus med överdådiga utsmyckningar. Rosor och stockrosor blommade rikligt och färggrant.

Dit styrde vi nu kosan. Stekt sill var lunchfavoriten, men lax och räkor stod också högt i kurs. Det var skönt att sträcka ut sig i gröngräset bakom rökeriet före avfärden till Beddinge. Vi stannade till framför ”installationen” nedanför Köpmansmagasinet. Jag borde ha noterat dess namn, men missade det. Kan någon upplysa mig om det? Den har formen av ett fartyg, som strandat i gräset.

Hur många hade baddräkterna med sig? Det vet vi inte. Badmöjligheterna var oändliga, men varken luft- eller vattentemperaturen var inbjudande.

När vi var framme vid Vipphögsvägen satte vi oss i stället och mediterade tillsammans framför det skummande havet. Bakom oss hade vi Vipphög, gravhögen som gett namn åt vägen. Där sägs kung Ring vara begraven. Vid midnattstid kan man råka ut för spökerier vid högen, allt enligt Sven Rosborn på www.foteviken.se. Trots att det var mitt på dagen, skyndade vi förbi högen upp mot stora landsvägen, där vi snart steg på bussen tillbaka till Gislöv och de parkerade bilarna.