Vandring 17/2025: 5 november. Släkten Lovén. 14 deltagare. 8 km.
I dag den 5 november var det ganska molnfritt och mindre blåsigt än vanligt. Det såg ut att bli en fantastisk kväll med en fullmåne som skulle bli en supermåne. Det enastående fenomenet inträffar då månen är i sin närmaste position till jorden. Då skulle vi innan dess göra en vandring som också skulle göra stort intryck på oss.
Vi träffades allesammans vid Fritidsgården, Värdehuset, Sandeplan. Inbjudna till vandringen var makarna Lovén, Viveca och Anders. De har gjort en bedrift som förtjänar stor uppmärksamhet. Boken som de skrivit heter Släkten Lovén — en resa i dåtid och nutid. Den behandlar släkten Lovén under flera århundraden. Släktföreningen firar i år 100 år och celebrerades med en stor släktträff i Räng.
Vi gick mot Stora Hammars gamla kyrka och passerade på vägen den jättestora holländaremöllan. Se den på nära håll! Den är större än man tror. Den flyttades till den nuvarande platsen år 1868 och var i bruk fram till 1941. Sedan 1990 ägs möllan av Stora Hammars Mölleförening.
Sedan följde vi en smal stig omgärdad av fortfarande grönt buskage. Så kom vi till Rabyvägen. Det är en väg med bebyggelse på ena sidan och träd på den andra. Vid Kämpingevägen var det för tillfället ingen trafik så vi pilade snabbt över. Så kom vi till Stora Hammars gamla kyrka. Vi gick in genom den gamla metallgrinden.
På kyrkans läsida stannade vi och fick lyssna till Vivecas intressanta berättelse om familjen Lovéns första minnen. Pehr Månsson reste från bondesamhällets Loshult i norra Skåne till Lund för att studera teologi. Där tog han sig namnet Lovén efter födelseorten.
Han kom till Räng som präst och gifte sig med prästens dotter och blev på så sätt ny kyrkoherde, när den gamle kyrkoherden avled. Hade han gift sig med prästens änka hade man sagt att han konserverat kyrkoherden. Då hade det förmodligen inte blivit fler barn men det blev det nu för dottern var i rätt ålder.
I det äktenskapet föddes bl.a. fem söner, varav tre blev upphov till huvudmän till de tre grenar som sedan dess utgjort släkten Lovén. Allt detta och mycket mer fick vi veta av våra vandrargäster.
Vid besöket vid af Klerckers gravsten hörde vi om räddningen av gamla kyrkan. Den skulle rivas i samband med bygget av den nya kyrkan i Höllviken. Det gick helt enkelt inte att riva den bastant byggda gamla kyrkan. Man sade att den fick stå kvar tills den förföll. Det har den inte gjort än, så den som lever får se.
På gräsvallen längs ån gick vi vidare kors och tvärs till Solsäter, där vi fikade stående och sittande på olika sittplatser och även på bekväma bara marken. Vi tackade vandrargästerna och gick vidare söderut till Rängsand.
Så kom vi till cykelvägen till Höllviken och med Karins ledning tillbaka till Värdehuset och cyklarna.